Kärnvapen rån Hiroshima till idag
Publicerad: 2023-11-09
1945
USA genomför i juli världens första kärnladdningsexplosion. Den 6 och 9 augusti fäller man atombomberna över Hiroshima och Nagasaki i Japan. Dödssiffrorna uppskattas enbart de första dagarna till cirka 90 000 till 120 000 i Hiroshima och i Nagasaki 60 000 till 70 000.
Försvarets forskningsanstalt (FOA) börjar studera tillverkning av svenska kärnvapen.
1949
Sovjetunionens första kärnvapenprovsprängning.
1950–1954
I samband med Koreakriget hotar USA flera gånger Kina och Nordkorea med kärnvapen.
1952
Storbritanniens första kärnvapenprovsprängning.
USA genomför världens första provsprängning av en vätebomb.
1956
Sovjetunionen hotar Frankrike, Storbritannien och Israel med kärnvapen efter att de invaderat Egypten (Suezkrisen).
1957
Internationella atomenergiorganet (IAEA) bildas för att främja samarbete kring fredlig användning av kärnenergi.
Molnet över Nagasaki den 9 augusti 1945. Foto: AP/TT
1960
Frankrikes första kärnvapenprovsprängning.
1961
Sovjetunionen genomför världens hittills största kärnladdningsexplosion med sin ”tsarbomb” på 50 megaton.
1962
Kubakrisen. Stor konfrontation mellan USA och Sovjetunionen som nästan leder till krig när Moskva fraktar kärnvapenrobotar till Kuba.
1963
Det partiella provstoppsavtalet om förbud mot att testa kärnvapen i atmosfären, rymden och under vatten, Partial Test Ban Treaty.
1964
Kinas första kärnvapenprovsprängning.
1966–1967
CIA uppges komma fram till att Israel har kärnvapen. Israel har aldrig bekräftat sitt innehav men anses allmänt vara en kärnvapenmakt.
Kubakrisen 1962. USA:s FN-ambassadör Adlai Stevenson (t h) visar under ett krismöte i säkerhetsrådet bilder på uppskjutningsramper på Kuba. Foto: AP/TT
1968
Fördraget om icke-spridning av kärnvapen (NPT) börjar undertecknas, bland annat av Sverige, som inleder avvecklingen av sitt kärnvapenprogram.
1969
Sovjetunionen hotar Kina med kärnvapen i samband med en gränskonflikt kring Ussurifloden.
USA:s president Richard Nixon beordrar en övning där B-52-plan med kärnvapen flyger mot Sovjetunionen för att skrämma Moskva till att avsluta sitt stöd till Nordvietnam.
1970
Sverige ratificerar NPT som också träder i kraft med 46 stater som parter.
1972
Avtalet om begränsning av strategiska vapen (Salt I) ingås mellan USA och Sovjetunionen, vilket begränsar antalet bärare av storskaliga kärnvapen med lång räckvidd.
1973
Yom kippur-kriget. En allians av arabiska länder ledda av Egypten och Syrien attackerar Israel. USA och Sovjetunionen stöder varsin sida av konflikten och användning av kärnvapen övervägs.
Marken reser sig i den indiska öknen vid landets första provsprängning 1974. Foto: AP/TT
1974
ABM-avtalet mellan USA och Sovjetunionen om begränsning av antiballistiska robotsystem ingås. Det ska minska trycket att bygga fler kärnvapen för att upprätthålla avskräckning.
Indiens första provsprängning.
1981
En sovjetisk ubåt med kärnladdningar ombord går på grund utanför Karlskrona.
1982
Svenskan Alva Myrdal får tillsammans med mexikanen Alfonso García Robles Nobels fredspris för sitt nedrustningsarbete i FN.
Sydafrika skaffar kärnvapen.
1983
Ett sovjetiskt varningssystem larmar om att en kärnvapenrobot från USA är på väg mot Sovjetunionen. En officer bryter mot protokollet om att meddela högre officerare, väntar och konstaterar att systemet falsklarmar.
Natomedlemmar simulerar en kärnvapenattack från Sovjetunionen. Moskva tar övningen som ett potentiellt invasionshot och mobiliserar hela militära divisioner och höjer beredskapen på avfyrningsstationer med kärnvapen.
1986
USA:s president Ronald Reagan och Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov möts i Reykjavik och lägger grunden till INF-avtalet om att avskaffa kort- och medeldistansrobotar med en räckvidd på 50–550 mil.
Historisk avspänning. Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov och USA:s president Ronald Reagan möts i Reykjavik 1986. Foto: Scott Stewart/AP/TT
1989
Sydafrika blir det enda land som frivilligt avskaffar sina kärnvapen.
1991
Fördraget om nedskärningar och begränsningar av strategiska offensiva vapen (Start I) undertecknas.
1994
Budapestavtalet ingås. Det innebär att Ukraina ger Ryssland sina kärnvapen från sovjettiden i utbyte mot billig gas och säkerhetsgarantier mot hot eller kränkningar av landets territoriella integritet och politiska oberoende.
1995
Frankrikes president Jacques Chirac återupptar provsprängningar i Söderhavet trots starka protester från omvärlden. De avbryts året därpå.
1996
Det fullständiga provstoppsavtalet (CTBT) antas i FN:s generalförsamling och förbjuder kärnvapenprovsprängningar. Det har ännu inte trätt i kraft.
1998
Indien återupptar provsprängningar, och Pakistan följer efter bara två veckor senare. De båda rivalerna utvecklar sedan och rustar upp med kärnvapen.
2002
USA drar sig tillbaka från ABM-avtalet, som begränsade robotförsvarssystem.
Sydkoreansk tv-sändning om Nordkoreas första kärnvapenprov den 9 oktober 2006. Foto: Ahn Young-joon/AP/TT
2006
Nordkoreas första kärnvapenprovsprängning.
2010
Nya startavtalet undertecknas mellan USA och Ryssland, vilket ytterligare minskar antalet strategiska kärnvapen.
2011
IAEA presenterar bevis för att Iran experimenterar med att utveckla kärnvapen.
2013
Ryska bombplan flyger i angreppsformation mot det svenska fastlandet innan de viker av. Enligt Natos generalsekreterare var övningen troligen ett simulerat kärnvapenangrepp mot Sverige.
2017
Fördraget om förbud mot kärnvapen (TPNW) antas av FN. Den internationella kampanj som drev kravet på förbud, Ican, får Nobels fredspris.
USA:s president Donald Trump säger att Nordkorea kommer att ”mötas med eld och vrede av ett slag som världen aldrig har skådat” om landet fortsätter med sitt hotfulla beteende.
2019
Sverige meddelar att man inte skriver under FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.
USA drar sig tillbaka från INF-avtalet om att avskaffa kort- och medeldistansrobotar.
Rysslands aggression aktualiserar hotet från kärnvapnen. På bilden Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Japans premiärminister Fumio Kishida i Hiroshima i maj 2023, framför den ruin som även syns i den första bilden ovan. Foto: Eugene Hoshiko/AP/TT
2022
Fyra dagar efter Rysslands storinvasion av Ukraina beordrar president Vladimir Putin sina kärnvapenstyrkor att höja beredskapen.
Sverige ansöker om Natomedlemskap och ställer sig därmed bakom militäralliansens kärnvapendoktrin.
2023
Ryssland suspenderar sitt deltagande i det enda återstående avtalet om kontroll och begränsning av kärnvapen mellan USA och Ryssland (Nya start), samt stoppar ratificeringen av CTBT.
Källor: Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, NE, NTI, med flera.
Detta artikelpaket är ett folkbildningssamarbete med Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning (AMC). Utrikesmagasinet är dock ansvarigt för innehållet.
Antal Kärnvapen
Det är inte bara antal kärnvapen som ska räknas utan också var de är utplacerade och under vilka avtal.
Läs mera
